Lavar i allmänhet

Lavar är symbiotiska föreningar mellan en svamp – oftast en sporsäcksvamp – och en alg, eller i vissa fall en cyanobakterie (även kallad blågrön alg). Svampens uppgift är att bistå med struktur, skydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med sin fotosyntes och därmed med energi.

Det är huvudsakligen svampen som utgör laven och bestämmer hur den växer och ser ut. Laven består av överbark och underbark vilket i stort enbart är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken utgår utskott som tillåter laven att fästa vid underlaget.

Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bättre i torra och ljusa miljöer (även om det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med stor variation. De förökar sig både sexuellt och asexuellt. Många lavar tycker om att växa på exempelvis sten. Dessa lavar utsöndrar ämnen som sakta bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Vill man slippa att lavar förstör och förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp eller avdöda pågående angrepp med Fulstopp.

Svampen som bygger upp skelett för laven utgörs i majoriteten lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är mycket stor och utgör närmare en tredjedel av alla svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de sedan utsöndrar så att de kan föröka sig. Olika typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Alla sporsäckssvampar är dock inte av ondo, till exempel jästsvampen är ju mycket omtyckt!

Då lavar ibland liknar olika mossor kan det ibland vara svårt att särskilja de tu. Om man misstänker att det växer mossa till följd av fukt i ens trädgård eller annat så ska man fundera lite till innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan behandla gräsmattan för en struntsumma med Fulstopp så avdödas både mossa, lavar, antraknos och alla gräsmattans svampsjukdommar och virus.

En del saker är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar saknar stam, blad och rot. De kan klara sig helt utan vatten och torkar då ihop och går i dvala. Mossor däremot är oftast gröna till färgen, har både oftast stam och blad och har rottrådar (även om de saknar faktisk rot). De växer också helst där det är fuktigt. Det är alltså troligare att det rör sig om mossväxt, eller mögel, i en fuktig källare än om lavar!

Lavar är generellt sett känsliga för luftföroreningar, dock i väldigt varierande grad. Anledningen till varför luftföroreningar är så farliga för lavar är för att de saknar rotsystem och måste ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar orsakar skador på lavens algdel. Detta leder i vissa fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att reparera sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna obalans i energigivande och –tagande förorsakar ofta lavens död.

Då mögel och mossa gärna ses som skadeväxter har lavar många användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som fungerar som primitiva antibiotikum eller ämnen som kan användas för färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav får man olika färger – rött, orange, brun… listan kan göras lång. Inte nog med det så har lavar speciellt i svåra tider ätits. Lavar innehåller hög mängd kolhydrater (upp till 90%) och en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan också använda laven i brödbakning.

Lavar kan alltså vara riktigt nyttigt!